Stanhope – bourbon med skotskt blod och amerikanskt hjärta

07.11.2025

När skotten Andy Holmes bestämde sig för att skapa ett eget whiskeymärke började resan inte i Kentucky, utan i dokument från familjens gamla verkstad i Glasgow. Där, bland slitna ritningar och vagnhjul från 1800-talet, fann han historien som skulle bli grunden till Stanhope – en bourbon och rye med lika delar skotskt hantverk, amerikansk själ och kompromisslös transparens.

När Andy Holmes berättar om sitt senaste projekt – bourbon- och rye-märket Stanhope, handlar det lika mycket om familjehistoria som om amerikansk whiskey. För honom är varumärket inte byggt på en berättelse i efterhand, utan på verkliga rötter, gamla dokument och en skotsk familj som bokstavligen levde på hantverk. "Vi hittade gamla papper och annonser från familjens verkstad i Glasgow," säger han. "Min farfarsfar hade arbetat som vagnmakare i Ohio innan han återvände till Skottland. Där byggde han bland annat Stanhope Wagonette – en amerikansk konstruktion som han var först med att tillverka hemma i Skottland. När jag såg det kände jag: där finns vår länk mellan Skottland och Amerika. Det blev namnet."

Dubbla medaljer på Stockholm Beer & Whisky mässan i oktober 2025. t.v sonen Mackenzie Holmes. t.h. Andy Holmes.
Dubbla medaljer på Stockholm Beer & Whisky mässan i oktober 2025. t.v sonen Mackenzie Holmes. t.h. Andy Holmes.

Den kopplingen mellan två världar – Glasgow och Kentucky – löper som en tråd genom hela projektet. Flaskans form, korkens material och det grafiska uttrycket hämtar inspiration från vagnmakeriets mekanik. "Vi har låtit korken efterlikna en navkapsel, som de använde på hjulen," säger Holmes. "Men vi vill inte göra det nostalgiskt eller till pynt. Vi kallar det "rugged refinement" – robust, funktionellt, men med känsla för kvalitet. Det ska kännas byggt för att hålla."

Från pumpingenjör till spritvärlden                                                                                      Andy Holmes utbildade sig ursprungligen till maskiningenjör, men upptäckte snabbt att livet på ritkontor inte passade honom. "Jag ritade pumpar och tänkte att det här kan inte vara framtiden," säger han med ett skratt. "Jag ville resa, sälja något som betydde något – och helst något från Skottland." En annons i tidningen om en tjänst hos Burn Stewart Distillers, då ägare till bland annat Bunnahabhain, förändrade allt. "De sökte en regional säljansvarig för Sydostasien. Jag hade ingen erfarenhet, men massor av energi, så jag sökte. Tre personer fick jobbet, och jag var en av dem."

Det blev början på en karriär som tog honom runt världen – från Islay till Jamaica. Efter tiden på Burn Stewart följde flera år hos Chivas Brothers, både före och efter Pernod Ricards övertagande. När Angostura 2003 köpte Burn Stewart återvände Holmes till företaget och blev ansvarig för den internationella verksamheten. "Jag fick leda Scotch-delen, men också Angosturas romportfölj. Det var före cocktailboomen, men jag anade redan vart det var på väg. Det var en ny värld."

När Angostura senare förvärvade Appleton Estate i Jamaica hamnade Holmes i en ovanlig roll – som diplomat mellan två karibiska öar med starka viljor. "Jamaicanerna och trinidadierna kom inte riktigt överens," säger han. "Så de skickade in två skottar som medlare. Jag tog hand om exporten och bodde i Kingston i två år. Det var fantastiskt. Jag lärde mig lika mycket om människor som om sprit. Och jag förstod hur mycket klimatet betyder för lagring."

Från rom till gin och vermouth                                                                                                Efter försäljningen till Campari flyttade Holmes till Milano för att arbeta på koncernnivå, men pendlandet mellan Skottland och Italien blev för mycket. 2015 bestämde han sig för att starta eget. "Jag ville skapa något mindre, mer personligt. Ett företag som kombinerade distribution med egna varumärken. Det blev Artisan Spirits – ett sprithus för mindre men genuina produkter."

Portföljen började med Angostura i Europa, sedan Portobello Road Gin, och därefter det egna vermouthmärket Cocchi Coachella från Turin. Filosofin var densamma som i dag: kvalitet, transparens och samarbete. "Vi försöker inte vara Diageo eller Campari," säger han. "Vi gör det här för att vi älskar produkterna, inte för att fylla hyllor."

Efter gin och vermouth fanns en sak kvar på cocktailmenyn – amerikansk whiskey. Holmes beskriver sökandet som en lång resa genom ett landskap fullt av "smoke and mirrors". "När man tittar på bourbon utifrån, särskilt som skotte, ser det ut som om det finns tusen destillerier. Men när man börjar undersöka inser man att de flesta bara köper sprit och sätter sitt namn på flaskan. Jag ville inte vara ännu ett påhitt. Jag ville veta exakt var varje droppe kommer ifrån."

Valet av destilleri

Att blanda fat från olika nivåer i lagerhusen, rickhouses, i Kentucky är ett intressant sätt skapa nya smaker.
Green River Distillery i Kentucky
Green River Distillery i Kentucky

Efter månader av samtal och provningar stod valet mellan några större aktörer. Han besökte MGP i Indiana, Tennessee Distillers och OZ Tyler i Kentucky – som senare bytte namn till Green River Distilling, och där fann han vad han sökte. "De hade allt jag letade efter," säger han. "Ett erfaret team, en öppenhet i samarbetet och en förmåga att anpassa sig efter våra behov. Vi kunde arbeta med deras mash bills men ändå utveckla vårt eget uttryck. Det var perfekt."

Den första bourbonen destillerades enligt en 70–21–9-recept (majs, råg, mältat korn) och lagrades på lufttorkad amerikansk vitek med kraftig alligator-char. Ryen följer 95/5-profilen, klassisk för Kentucky men med längre jäsningstid än normalt. "Vi ville inte ha den aggressiva, stickiga stilen som ibland kommer av för snabb jäsning," säger Holmes. "Genom att låta den ta tid får man en mjukare, rundare karaktär utan att tappa kryddan."

Att blanda fat från olika nivåer i lagerhusen, rickhouses, i Kentucky är ett intressant sätt skapa nya smaker.
Att blanda fat från olika nivåer i lagerhusen, rickhouses, i Kentucky är ett intressant sätt skapa nya smaker.

Han berättar entusiastiskt om hur temperaturen i de så kallade rickhouses påverkar lagringen. "I de översta våningarna kan det bli 40 grader varmt," säger han. "Det gör att whiskyn rör sig kraftigare in och ut ur träet, vilket ger mer sötma. Samtidigt håller de gamla tegelväggarna kvar värmen längre – så somrarna blir längre och vintrarna också. Det ger en naturlig balans."

Holmes planerar att använda dessa skillnader som ett sätt att skapa tydliga batch-profiler. "Vi började med tio fat," berättar han. "Nästa batch kommer också vara liten, men kanske helt från våning fyra. Jag vill att folk ska kunna känna skillnaden mellan lagernivåerna."

Småskaligt på riktigt                                                                                                      Begreppet "small batch" används flitigt i amerikansk whiskey, men för Holmes handlar det bokstavligen om små partier. "Vår första buteljering kom från tio fat. Det är inte en marknadsfras, det är på riktigt," säger han. "Nästa gång blir det andra fat, och därför också en annan karaktär. Det är precis det small batch ska betyda.

Det finns en idé att så småningom lansera en serie single casks och kanske även fatstarka versioner. Holmes berättar att de redan provat destillatet direkt ur tunnorna i Kentucky. "Det var dynamiskt," säger han. "Full styrka, men ändå balanserat. Det var då jag bestämde att vi måste fundera på en cask strength i framtiden."

För honom handlar whiskey inte om siffror på etiketten utan om substans. "Ingen förväntar sig en tjugoårig bourbon," säger han. "Kvaliteten sitter i råvaran, inte i åldern. Men tid ger djup, och det kommer vi att bygga vidare på."

Mellan bourbon och rye – och mellan Skottland och USA                                                

Stanhopes bourbon är torrare och kryddigare än de flesta Kentucky-klassiker. Den ligger, som Holmes uttrycker det, "någonstans mellan Maker's Mark och en sherrylagrad Speyside". Han skrattar när han säger det – han vet att parallellen provocerar purister. "Men det är sant. Vår bourbon har struktur, men inte den massiva sötman. Jag brukar kalla det en bourbon för Scotch-folket."

Ryen däremot har fått mer kropp än förväntat. "95/5-receptet kan bli skarpt om man inte hanterar det rätt," säger han. "Vi låter jäsningen ta längre tid och undviker att koka för hårt, så enzymerna bevaras. Det gör den lenare, nästan silkesmjuk. Du får fortfarande kryddan och den där svarta pepparn på tungan, men det klingar av mot choklad och karamell."

Han vänder sig bort från överdriven sötma och artificiell fatkaraktär. "Om du börjar med bra korn, bra jäst och bra ek behöver du inte trixa," säger han. "Vi försöker inte uppfinna hjulet – bara bygga det ordentligt."

Designen – en hyllning till hantverket

När flaskan utvecklades ville Holmes att den skulle kännas ärlig och robust. Designen gjordes av en argentinsk byrå som tolkade familjens gamla annonser och tekniska ritningar. "Vi skickade dem bilder på de gamla kärrorna, och de tog fram något som fångade känslan utan att bli pastisch," berättar han.

Korken tillverkas av La Brenta i Italien, med portugisisk naturkork och europeiskt trä. "Det är små detaljer, men de betyder mycket," säger Holmes. "Jag ville inte ha metall eller plast. Allt ska kunna återvinnas, och inget ska kännas överdrivet. Det handlar om materialens integritet – samma tanke som i whiskyn."

Ett arv och en framtid

Doug's farfarsfar syns här i mitten framför sin vagnsverkstad i Glasgow.
Doug's farfarsfar syns här i mitten framför sin vagnsverkstad i Glasgow.

För Andy Holmes är Stanhope inte bara ett varumärke – det är en familjehistoria i flytande form. "Jag tycker om tanken att min farfarsfar reste till Amerika för att lära sig ett hantverk, och att jag nu reser tillbaka dit för att använda ett annat," säger han. "Han byggde kärror som rullade över Atlanten. Jag bygger flaskor som kanske gör samma resa åt andra hållet."

Han är noga med att Stanhope inte ska bli ännu ett namn på hyllan. "Vi bygger inte för snabba lanseringar," säger han. "Det här ska stå sig över tid, precis som en bra vagn. Om hundra år hoppas jag någon hittar vår flaska och säger: de visste vad de gjorde."

Med sitt ursprung i skotsk ingenjörskonst, sin förankring i Kentucky och sitt sinne för detaljer har Andy Holmes skapat något ovanligt: en bourbon och en rye som känns lika europeiska som amerikanska, och lika samtida som historiska. "Allt handlar om balans," säger han. "Mellan det gamla och det nya, mellan Skottland och Kentucky, mellan sötma och krydda. För mig är Stanhope precis där mitt emellan – där resan fortsätter."

Stanhope Kentucky Straight Rye Whiskey

Doft: Öppen och generös med tydlig rågkaraktär. Kryddig mynta, anis och svartpeppar blandas med apelsinskal, honung och en touch av mörk choklad. Under ytan finns nybakat rågbröd, lätt rökta ektoner och ett uns lakritsrot som ger djup.

Smak: Intensivt kryddig men välbalanserad. Klassisk rågkrydda – peppar, muskot och kanel – samsas med karamell, rostad ek och ljus sirap. Ett floralt stråk av viol och mynta ger friskhet medan läder och tobak ger struktur.

Eftersmak: Lång, varm och oljig med kryddvärme och toner av vanilj, ek och mörkt socker. En lätt örtighet dröjer sig kvar tillsammans med apelsinzest och ett spår av choklad.

Stanhope Kentucky Straight Rye Whiskey

Alkoholhalt: 45,2 %
Nr: 82038
Volym: 70 cl
Pris: 799 kr

Stanhope Kentucky Straight Bourbon Whiskey

Doft: Djup och inbjudande med klassisk bourbonprofil. Söt majs, vanilj, smörkola och bränt socker möter toner av rostad ek, torkad frukt och en antydan till rostad kokos. En lätt parfym av apelsinblom och kanderade nötter ger komplexitet.

Smak: Mjuk och rik med tydlig sötma från majs och vanilj. Karamell, honung och crème brûlée blandas med kryddor som kanel, muskot och en lätt pepprighet från fatet. Det finns även inslag av mörka bär och lätt rostade kaffetoner som ger djup.

Eftersmak: Lång och rund med mjuka fattoner, vaniljfudge, kanderad apelsin och ett fint avslut av ek och krydda. En harmonisk och välbalanserad bourbon med klassisk Kentucky-stil.

Stanhope Kentucky Straight Bourbon Whiskey

Alkoholhalt: 44,8 %
Nr: 82167
Volym: 70 cl
Pris: 799 kr

av Henric Madsen - Allt om whisky 7 november