Spritjättarnas dyrbara baksmälla – drunknar i åldrande whisky

17.02.2026

Festen är över för den globala spritindustrin. Efter pandemiårens köprally har efterfrågan tvärnitat, samtidigt som lagerhusen är fyllda till brädden med osålda fat med sprit som bara blir äldre. Nu varnar analytiker för att branschen står inför en långvarig "baksmälla".

De stora spritmärkena har svårt att bli av med alla fat man samlar på sig när efterfrågan viker.
De stora spritmärkena har svårt att bli av med alla fat man samlar på sig när efterfrågan viker.

Under pandemin bunkrade konsumenter världen över premiumwhisky, tequila och cognac som aldrig förr. Försäljningskurvorna pekade rakt uppåt och spritjättarna svarade med att skruva upp produktionen till max för att möta vad man trodde var en ny normalnivå.

Men verkligheten under 2025 och inledningen av 2026 har blivit en annan. Inflation, höjda räntor och en mer nykter syn på konsumtion har fått försäljningen att dyka. Kvar står bolagen med lagerhus som svämmar över av sprit som ingen köper.

I en djuplodande analys i New York Times beskrivs situationen som en klassisk "bullwhip effect" (pisksnärteffekt). Industrin överreagerade på den tillfälliga efterfrågeökningen, och nu slår pisksnärten tillbaka med full kraft.

Problemet är särskilt akut för producenter av lagrad sprit. Till skillnad från vodka eller gin, som kan produceras och säljas på några veckor, kräver whisky och cognac åratal av lagring.

Spriten som destillerades under boom-åren 2021–2022 börjar nu bli redo för marknaden – en marknad som inte längre finns där.

Fem av de stora spritkoncernerna – Diageo, Pernod Ricard, Campari, Brown-Forman, Remy Cointreau – sitter tillsammans på lager värderade till 22 miljarder USD. Vilket är mer sprit än man haft det senaste decenniet.

Diageo har pausat produktionen vid destillerier i både USA och Skottland, Jim Beam har stängt ner ett av sina destillerier under hela 2026 och Brown-Forman har sålt av ett tunnbinderi samt stängt ner ett skotska Glenglassaugh.

De stora drakarna känner redan av krisen. LVMH (Hennessy) har rapporterat kraftiga tapp i Kina och USA, vilket tvingat dem att dra ner på inköpen av eaux-de-vie från vinbönder i Cognac.

Världens största spritbolag Diageo har vinstvarnat efter att försäljningen i Latinamerika och Karibien kollapsat, och lagren av vätska till varumärken som Casamigos och Johnnie Walker växer.

Jack Daniel's ägare Brown-Forman har sett sina lager nå rekordnivåer samtidigt som försäljningen av deras premiumwhiskey saktar in.

Enligt New York Times skapar detta ett dilemma. Att sänka priserna för att bli av med överflödet skulle skada varumärkenas "premiumisation" man byggt upp under decennier.

Samtidigt kostar det enorma summor att sitta på lager som binder kapital och kräver underhåll. För att inte tala om att för gammal sprit på sikt blir oanvändbar, i alla fall till det ändamål den skapats till.

För konsumenten kan detta på sikt innebära en tudelad marknad: Rea på volymprodukter där bolagen måste frigöra kassaflöde, men fortsatt höga priser på de mest prestigefyllda utgåvorna – trots att faten samlar damm i lagerhusen.

LÄS MER: Kanadas bojkott slår mot USA:s whiskeyindustri

av Henrik Aflodal - the Spirit News 17 februari