Lagg Corriecravie – En torvig identitet
Graham Omand har blivit en central gestalt i den moderna berättelsen om Lagg Distillery. Han är destillerichefen som, med rötterna från Islay och yrkesåren formade i Lochranza, fick uppdraget att bygga och forma Lagg från grunden. Hans väg in i branschen, och hans syn på torv och identitet, ger en tydlig bakgrund till varför Corriecravie blivit en avgörande del av Laggs framtid.
När Lagg Distillery restes på södra Arran var målet att skapa en whisky som inte bara kompletterar Lochranza utan att ge ön en egen plats i den torvpräglade traditionen. I centrum står Graham Omand, uppvuxen på Islay men formad av Arrans hantverkskultur. Genom hans berättelse framträder destilleriet som en plats med egen riktning, byggd på tekniskt kunnande, ölivets villkor och en vilja att låta Arrans torv tala med egen röst. I den miljön tar lanseringar som Corriecravie form, som en del av ett bredare arbete och nu aktuell i Sverige.
Från Islay till Arran
Lagg Distillery föddes ur ett behov snarare än en trend. Arran hade vuxit både som varumärke och som besöksmål, och Lochranza bar en allt större del av ansvaret. Samtidigt fanns en vilja att utveckla den torviga sidan som länge funnits vid sidan av genom Machrie Moor. Den krävde en egen plats, en miljö där Arrans torv kunde utforskas på egna villkor och utan att tvingas in i jämförelser med Islay. Lagg blev svaret på den ambitionen.
För att förstå hur destilleriet formades behöver man förstå individerna som byggde det från grunden. Graham Omand beskriver sig som 'en Islay-kille från början', men hans yrkesidentitet växte fram på Arran där möjligheterna såg annorlunda ut. Han hade läst analytiska vetenskaper och tänkte först att han skulle hamna i ett laboratorium, långt från pannor och mäskkar.
– Jag antog att jag skulle vara någon namnlös person i labbrock som jobbade med mögel eller något, säger han.
Finanskrisens efterskalv gjorde branschen svår att ta sig in i, men när James McTaggart hörde av sig och öppnade en dörr tog Graham chansen direkt.
– Han sa att han visste att jag kunde göra det där… jag hoppade på direkt.
Åren i Lochranza blev en skolning i ölogik, improvisation och hantverk. Han beskriver hur ett destilleri fungerar när man är beroende av färjor, lokala problemlösare och en teknisk kreativitet som ofta är viktigare än manualer.
– Om pilotlågan på pannan slocknar kan det betyda tre dagars stopp. Men om någon kan plocka isär brännaren och få i gång allt igen är ni bara nere två timmar. Den typen av erfarenhet formade hans syn på produktion och blev avgörande när ett nytt destilleri skulle byggas på Arrans sydspets.
Att bygga Lagg
Lagg planerades i flera år innan pannorna tändes. När Graham blev tillfrågad om att inte bara arbeta där utan leda verksamheten minns han känslan tydligt.
– Jag tror nästan jag föll av stolen. Första reaktionen var oro, men ett råd från hans mamma vägde tungt:
– När det gäller jobb, säg ja till allt och tänk efter senare.
Han gjorde just det. Själva uppstarten våren 2019 blev betydligt mer dramatisk än någon planritning förutspått. Pannorna stod färdiga, Forsyths-teknikerna var på plats och teamet på Arran hade sina scheman klara. Allt väntade bara på den formella licensen från HMRC, en handling som enligt beskedet skulle komma inom två dagar. Den kom inte. Trots det behövde processen fortsätta, åtminstone i den mån regelverket tillät.
När det gäller jobb, säg ja till allt och tänk efter senare.
De första mäskningarna drogs i gång, inte för att producera sprit, utan för att finjustera anläggningen.
– Ingenting går helt rätt första gången, minns Graham, och beskriver hur de kämpade med flöden som satte igen, tider som behövde justeras och en krossning som mikrostyrdes för att hitta exakt rätt balans mellan grovlek och genomströmning.
Dag två blev dag tre, och Forsyths-teamet började få bråttom. Utan licens fick de inte destillera något, och snart skulle de behöva lämna ön. HMRC försäkrade att handlingen var 'på väg', men svaren var vaga. Stämningen i destilleriet blev alltmer spänd. Graham berättar hur en av teknikerna skämtsamt föreslog att de kunde köra i gång ändå. 'Om du inte är rädd för fängelse kan vi prova', hade han sagt. För Graham var det aldrig aktuellt. De fick vänta ytterligare en dag, en kostnad Forsyths själva fick bära, och som han än i dag är uppriktigt tacksam för.
När licensen till slut kom var ögonblicket så efterlängtat att han valde att laminera den. Papperet sattes upp på väggen bredvid pannorna som en sorts bekräftelse, inte bara på myndighetens godkännande utan också på tålamodet och samarbetet som krävts för att ta sig dit. Först då kunde Forsyths gå vidare med den första riktiga körningen, och i april gjordes den första fatfyllningen. Det var ett 500-liters sherryfat från Jerez, avsett som gåva till Lagg Cask Society, de 700 tidiga fatägarna som bidrog till att finansiera projektet. Den ekonomiska betydelsen går inte att överskatta.
– Försäljningen av de där 700 faten säkrade framtiden, säger Graham, men lägger lika stor vikt vid deras ideella betydelse. Cask Society gav destilleriet en gemenskap redan innan den första droppen lagrades, och påminde teamet om att Lagg inte bara var en byggnad utan ett projekt som bar många människors förtroende.
Det är i den här kontexten som Lagg Corriecravie Edition ska förstås. Den är den andra fasta utgåvan efter debuten Kilmory som lanserades 2023, och en naturlig fortsättning på det arbete destilleriet gör. Precis som Kilmory bygger den på bourbonfat, men här följer en sex månader lång slutlagring på olorososherryfat från Miguel Martin i Jerez. Alkoholstyrkan är nästan tio procent högre än i Kilmory, vilket ger whiskyn en fyllighet som förstärker torvens karaktär. Det handlar inte om att definiera Lagg, utan om att bredda den palett som destilleriet redan arbetar med.
Namnet Corriecravie kommer från en liten by norr om destilleriet, en plats med historiska kopplingar till illegala destillerier och det som kallades Arran-vattnet. Det ger whiskyn en länk bakåt utan att bära någon tung symbolik. Det är snarare en respektfull nickning till öns historia.
Torven som används i Lagg kommer från St Fergus i Speyside. Det är en inlandstorv som ger en annan karaktär än kusttorv, med hedmark, mossa och glöd snarare än tång och salt. Valet markerar en egen riktning för Lagg.
– Det är en inlandstorv, inte kusttorv, säger Graham. Skillnaden är viktig för honom.
– Vi är inte ett Islay-destilleri. Vi är vår egen best.
Corriecravie är ett steg i ett större arbete, en del av det kontinuerliga byggandet av en torvig Arranprofil som Graham och hans team förfinar år för år.
– Jag vill verkligen att folk ska prova den, säger han. Det är en enkel önskan och en spegling av hur han ser på sitt arbete. Whiskyn är inte en symbol, utan en del av en pågående berättelse om ett destilleri som formats av öar, erfarenheter och en vilja att stå på egna ben.
Betyg: 9,1 av 10
Lagg Corriecravie Edition
Alkoholhalt: 55 % Nr: 4175401 Volym: 70 cl Pris: 599 kr Doft: Djup maltighet med mörka körsbär, rostad ek och en tydlig torvton som drar åt sot och glöd. Under detta ligger mjuk kakao, torkade plommon och ett stråk av svart te som ger doften ett kraftigt men ändå balanserat djup.
Smak: Fyllig och rik med en kombination av rök, mörk frukt och kryddigt fat. Sherryfinishen bidrar med intensitet av russin, dadlar och en lätt kola- och chokladnyans. Torven är distinkt men integrerad, med en jordig värme som bär smakerna genom hela gommen.
Eftersmak: Lång och värmande med kvarhängande torv, mörk choklad, ekkrydda och en elegant sötma från sherryfaten. Ett svagt eko av läder och nötter dröjer sig kvar.En rökig, kraftfull Lagg där mörk frukt, sotig torv och sherryfatens djup möts i en fyllig, lång och elegant helhet.
Foto: Lochranza Distillers
av Henric Madsen - Allt om whisky 30 december