Hållbar whiskyproduktion, finns det?

Om vi är oroliga för jordens överlevnad (och vi är nog några stycken) så är det bästa vi kan göra att inte konsumera någonting överhuvudtaget. Nästan allting som produceras har en negativ inverkan på miljön – från bilar och oxfilé till kryptovaluta och kläder. Whisky är definitivt inget undantag.

Kornet som odlas, torven som bryts, vatten i mängder och all energi som krävs för att hålla hela processen igång. För att inte tala om flaskor, kartonger, korkar och transporter. Listan kan göras hur lång som helst. Kornet på åkrarna kräver bekämpningsmedel för att bli effektivt för såväl bonden som destillatören. I många länder är rent vatten en ändlig resurs och utsläpp från whiskyproduktion kan dessutom förändra kvaliteten. Många destillerier använder fortfarande olja för att värma upp det vatten som behövs med stora koldioxidutsläpp som resultat. Och biprodukterna från whiskyproduktion måste också hanteras för att inte påverka miljön.

De två sidorna av myntet är hur mycket du och jag som konsumenter stöder whiskyföretag som bryr sig (moroten) och vilka regler från myndigheter och regeringar som dessa företag tvingas följa (piskan). En av de största bovarna när det gäller energianvändning är hur destillerier hettar upp vatten för mäskningen och hur de eldar sina pannor. Med andra ord vilket bränsle de använder för sin "boiler" – det som är det osexiga hjärtat i whiskyproduktion. Traditionellt var det torv, kol, koks, olja eller för den delen naturgas. Samtliga bidrar till ett ökat utsläpp av koldioxid. Den skotska whiskyindustrin (genom SWA, the Scotch Whisky Association) har satt som mål att 2040 ska utsläppen vara "net zero" d v s inga koldioxidutsläpp som påverkar miljön. Detta ska uppnås genom att skapa energi med hjälp av träpellets eller sågspån som är en förnybar energikälla. En nyare energikälla, och inte helt utredd, är att skapa energi via vätgas som inte bidrar till dessa utsläpp.

Sedan några år tillbaka har många destillerier funderat över hur man kan använda energi som uppstår i vissa steg av processen för att kunna utnyttjas i senare steg. TVR (thermal vapour recompression) och MVR (mechanical thermal recompression) är en innovation som minskar energianvändningen och detta är något som stora producenter som Diageo och Chivas Brothers jobbar hårt med. Men om vi verkligen menar allvar så tycker jag att vi konsumenter också ska satsa våra pengar på de små producenter som gör allt – och då menar jag allt – för att producera en whisky som påverkar miljön så lite som möjligt. Några destillerier som ligger i framkant är Ardnamurchan, Raasay, NcNean och Bruichladdich. Men miljöhänsyn är självklart ett globalt engagemang och om vi lyfter blicken från den skotska whiskyvärlden finns det många exempel på producenter världen runt som förhåller sig till den verklighet vi lever i.

Men tillbaka till "moroten" och "piskan"… När det gäller den sistnämnda så är det upp till respektive lands lagstiftare att sätta målen tillsammans med producenterna. Moroten då? Där är det vi konsumenter som bestämmer. Vill vi belöna de som "walk the extra mile" och ibland genom att betala lite mer för vår dram? Det känns tydligt att en yngre generation (Millenials och Gen Z) ofta vill identifiera sig med företag som har samma övertygelse, inte minst när det gäller miljön, som de själva har. Självklart vill man då som producent visa på allt man åstadkommer inom den genren.

Här dyker också nästa problem upp. Många tillverkare lägger fokus på att berätta om sitt engagemang när det gäller miljön men gränsen är hårfin när det handlar om äkta övertygelse eller när det blir "green washing". Det vill säga när man bara berättar om sitt engagemang för miljön men där det inte räcker längre än några snygga meningar i marknadsföringen. Här är det upp till oss som whiskyentusiaster att stödja de destillerier som klarar av balansgången när det gäller hållbar produktion och spännande och, inte minst, prisvärd whisky.

Jag är inte dummare än att jag inser att den stora andelen av whiskykonsumtionen handlar on blended whisky. Och att stora producenter där priset per flaska och "jag köper det jag alltid har köpt" är det som avgör vad jag väljer. Inget fel i det! Men jag är inte heller tillräckligt cynisk för att acceptera att det är så världen alltid måste se ut. Vi kan göra val som ger oss den whiskynjutning vi söker samtidigt som det bidrar till en hållbar värld.

Se där, ett val som ger oss både och. Ärligt talat – vad kunde faktiskt bli bättre!

av Ingvar Rönde - Allt om whisky 28 januari