En hel Nikka-värld av whiskysmaker Guide till japansk grainwhisky, singelmalt & blended whisky

FÖR VÄNNER AV japansk whisky är NIKKA kronan. Företaget fick sitt namn 1952. Ur ursprungliga Nippon Kaju utvanns förkortningen Ni-ka. Men hur hamnade japansk whiskys pionjär Masataka Taketsuru här?

Efter studieresan till Skottland i slutet 1910-talet hjälpte han 1924 Shinjiro Torii att starta Yamazaki, Japans första riktiga whiskydestilleri. I november 1928 skar det sig mellan de två viljestarka männen och Taketsuru skickas iväg för att ta hand om ett nyköpt bryggeri i Yokohama.

I januari petas han också som chef för Yamazaki, sonen Kichitaro Torii ska skolas in. Extra retfullt eftersom det första whiskysläppet närmar sig, hans whisky.

1 april släpps Suntory Shirofuda (White Label). Priset är ¥3,5 jämfört med ¥5 för en importerad Scotch av finare kvalitet. Dessutom är 6-åriga Shirofuda en singelmalt, man hade ju bara en whisky initialt.

Annonskampanjen sjuder av stolthet: "Vakna! Tiden är förbi då du måste njuta av importerade varor. Nu, för första gången, finns utomordentlig inhemsk whisky att tillgå i Japan."

Whiskyn floppar. Skulden läggs på whiskymakare Taketsuru. Shinjiro Tori förfäras ( i efterhand) över den oslipade smaken, för mycket rök! Men så var ju förebilden förkrigswhisky a la Speyside, som var lätt rökig.

Degraderad till bryggare stannar Taketsuru ändå kvar i företaget några år, och förbereder flykten. I hemlighet samlas pengar in för att starta en äppeljos- och ciderfabrik som blir verklighet våren 1934 i fiskebyn Yoichi på norra ön Hokkaidō. Några pannor ställs in för att koka äppelbrandy, och senare kornmaltwhisky.

Att den obemärkte Taketsuru lyckas få ihop pengar från besuttna, inflytelserika män är hans utländska hustrus förtjänst. Skotska Rita Cowan har ett exotiskt skimmer om sig och rör sig i extraordinära kretsar.

Hon undervisar japanska hemmafruar till betydande män i engelska. En viktig investor är greve Yanagisawa, ättling till samurajer som tjänat under shōgun, som ger projektet värdighet och status.

Den whisky som Masataka Taketsuru sedermera kokar här i norr tangerar hans vision om en Highland-whisky, robust och lite rökig. Alltså samma approach som på Yamazaki, men nu bättre utfört. Säkert ville han bevisa något: Att japaner visst kan övertalas att gilla karaktärsfull whisky.

Affärerna går inte särskilt bra och företaget räddas kvar i livet av den kejserliga krigsmaskinen. 1939 gör man sin första vinst efter en lavin av beställningar till officersmässer runt om i landet.

Flödet av amerikansk whiskey har strypts efter de japanska aggressionerna i närområdet. Beställningarna fortsätter efter kriget, under ockupationen, då amerikanska officerare vänjer sig vid att dricka japansk whisky.

1944 utökas aktiekapitalet från ¥100 000 till ¥1 000 000. Whisky saluförs under namn som Northland, Highway, White Bear, Snowland. Kvalitetsanspråken är fortsatt höga.

Som Masataka Taketsuru sa till sina medarbetare: "Blending är en konstart utan kompromisser, inte heller destillering kan man kompromissa med eftersom kvalitet är viktigast."

Aspirerande blenders får höra att "hungriga människor må äta glupskt, en blender gör inte så. Beakta smak och doft innan du äter. Välj den goda smaken även om du är utsvulten, annars blir du ingen bra blender."

Japaner i gemen har inte samma smakkrav. Whisky vid den här tiden är en variant på det japanska brännvinet shōchū. 1950 tvingas Taketsuru vika ner sig och ge upp sin dogm. Nu kastar man sig in i matchen om konsumenterna och börjar sälja andra och tredje klassens whisky med en bas av ris- eller melasssprit.

Upprensningen av det vi västerlänningar skulle kalla ett "fuskwhiskyträsk" påbörjas i slutet av 1980-talet då skattelagstiftningen ändras, efter påtryckningar från Margaret Thatcher som klagat på diskrimineringen av Scotch.

Tidigare har man betalat skatt utifrån sädesinnehållet i produkten, nu införs skatt på alkoholen, som vi är vana vid här i väst. Äkta inhemsk sädeswhisky närmar sig den utländska i pris samtidigt som fuskwhiskyn blir dyrare och naturligt fasas ut.

Problemet är förstås att folket vill ha sin brännvinsliknande whisky och istället återgår till shōchū, som också gynnas skattemässigt eftersom alkoholhalten är lägre (20-40%).

Följden blir att whiskyn tappar sitt grepp om japanerna. 1984 såldes dubbelt så mycket whisky som shōchū. Tjugo år senare var det inhemska brännvinet sju gånger större än whisky och brandy tillsammans.

Det goda med förändringen är kvalitetshöjningen. Nikka och Suntory ställde om och började producera maltwhisky och blended whisky av hög standard. Yamazaki tog sig till USA och Yoichi blev en snackis här i Europa i slutet av 1990-talet.

Det japanska undret var ett faktum. Asiatisk whisky som inte bara var lika bra som den skotska utan bättre, enligt skottarna själva!

Men hemma i Japan hände inte mycket. Det var vi här i Europa som drack den långlagrade singelmalten. Det har ändrats nu, finwhiskyn är urdrucken, av japaner.

Pågående whiskyboom på hemmamarknaden tog på allvar fart 2015 efter att TV-dokusåpan "Massan" setts av 20 miljoner japaner. Haussen kring maltwhisky och blended whisky har sedan dess pressat lagren av whisky. Som sakteliga börjar repa sig nu.

Det finns en hel del Nikka-whisky på hyllan att upptäcka. Vitt skilda stilar dessutom, precis det som gör japansk whisky så fascinerande, ett whiskyland med föränderliga traditioner och oväntade dryckesmönster.

Nyinkommen på hyllorna är Nikkas andra maltwhiskydestilleri byggt 1969 i Miyagi-dalen, utanför miljonstaden Sendai. Hösten 2005 bytte man namn på flaskorna från Sendai till Miyagikyo (som betyder korn från Miyagi).

Till skillnad från Nikkas första destilleri Yoichi gör man här en fruktvänlig, rökfri whisky. Som passar japanska paletter bra. En följd av det framgångsrika strategiskiftet.

1 Detta är en fruktglad Miyagikyo som bottnar i eken på ett nytt sätt. Den godisglada bouqueten känns igen. Len och krämig med geléfigurer och vingummi centralt och skumgodis ovan. Runtomkring och i basen oljad ekparkett.

Smaken är mjukt maltig i starten med fortsättning i smågodis, och vit chokladpralin under. Efterhand sötgräsig och ekluftig som nybonat parkettgolv. Långsam utgång över mastiga estrar med oljig ek i djupet. Allteftersom lättare när smågodis tar över.

Det nya är den maltbetonade och råvarunära smaken med lagom flyhänta estrar. Men det är eklyftet som gör whiskyn så bra, luftigt gräsig och torrare ekoljig med långtgående pirr. Frukten flyter ovanpå och ger färg åt finishen. En mer vuxen Miyagikyo med integrerade smaker, mer som klassiska 12-åringen?

Miyagikyo Single Malt 45% 40976, 779 kr

91,5p​ Doft 22½, Smak 22½, Avslut 23½, Balans 23 Destillerad av Miyagikyo Distillery utanför Sendai. Gjord på orökt malt med inslag av 4 ppm lättrökt malt. Nikka använder egenutvecklad jäst och jäskaren är temperaturkontrollerade för att möta olika smakprofiler. Jästiden är 72 timmar. Stora rymliga pot stills med uppåtgående lyne-armar skapar ett rent, fruktigt destillat. Lagrad på refill sherryfat med mindre andel 1st fill bourbon. Ålder 5-6 år. 1800 flaskor hamnar på hyllan i 60-talet Systembolagsbutiker 26 september 2025 och kan beställas från webblagret.

3 Båda destillerierna möts i Taketsuru Pure Malt. En förförisk tutti frutti-sprudlande blandmaltwhisky med ölig maltsötma. Nyhälld stor ölig air av söt malt med mastiga vingummiestrar a la geléhallon i mitten som kretsar kring en kärna av retliga mineraler.

Smaken är jämn med lugna estrar och söt malt som halvvägs svänger över i lemonad och tutti frutti, följt av söt tobak och orgeat. Här finns också en fascinerade tråd av dammig rök från Yoichi.

I den långa finishen ramlar tropisk nektar ut samtidigt som torrare tobak vävs in. Underliggande mjuka rökfragment dekorerar.

En sober elegans att vila i, som balsam för själen. Avkopplande maltig smak med varsamma estrar och torrare tobak i kulisserna. Och ovanpå detta en tropisk final med spår av rök.

Det är Miyagikyo som leder med sirlig frukt, Yoichi stryker medhårs med hovsam tobaksrök. Urkommersiell japan, helt enkelt det bästa av Nikkas båda världar.

Nikka Taketsuru Pure Malt 43% 41061, 699 kr

91p​ Doft 22½, Smak 22½, Avslut 23, Balans 23 Taketsuru är Nikkas blandmalt kallad Pure Malt, enligt skotsk förlaga. I Skottland gjorde man sedan 1910-talet skillnad på Blended Whisky och Pure Malt. När Glenfiddich började marknadsföra sin maltwhisky benämndes den Pure Malt. Begreppet blev senare synonymt med Vatted Malt som betecknade olika maltwhiskys sammanblandade i ett kar (vat). I Scotch Whisky Regulations från 2009 ersattes Vatted med Blended Malt. I den oreglerade japanska whiskybranschen används fortfarande den ursprungliga termen Pure Malt om blandmalt, vid sidan om Single Malt som kom i bruk först på 1990-talet. Taketsuru är en NAS-whisky som mixar mestadels Miyagikyo-malt med rökfärgad Yoichi-malt. Whiskyn lagras huvudsakligen på sherryfat kompletterat med 250-liters hogsheadfat av amerikansk ek. Står på hyllan i 25 Systembolagsbutiker, och kan beställas via webblagret. 3500 flaskor lanserades i maj 2025.

4 Miyagikyo är Nikkas produktionscentrum. Här gör man sedan 1998 sin grainwhisky. Under sin sejour i Skottland 1919 praktiserade Taketsuru några sommarveckor på Bo'ness i Aberdeen.

Där idag gammaldags kolonnpannor av coffey-typ användes. Så när han 1963 och 1966 installerade kolonnpannor var det av denna typ.

Utvecklad av irländaren Aeneas Coffey i slutet av 1820-talet och såld till skotska låglandsdestillatörer. Den "grainwhisky" som kom ur pannan blandades med befintlig maltwhisky från pot stills och vips hade man uppfunnit en ny whiskytyp: blended Scotch.

Behovet av olika typer av inhouse-whisky för sina blends gör att Nikka förutom majsbaserad grainwhisky, kokar en helmaltvariant i kolonnpannan. Alltså ett kolonnpannekok på 100% maltkorn.

Det bästa är att Nikka Coffey Malt som grainwhisky betraktat är fenomenalt bra. Spriten lagras på refillfat som bevarar fruktigheten och inte kör över destillatet med för mycket fattoner.

Det doftar tutti frutti och geléfigurer med mandelskorpor runt om. Man kan bara kapitulera inför denna icke-whiskydoft. Det är som att kliva in en godisbutik.

Smaken är söt som honungsvatten uppklädd av vingummin. Halvvägs marsalavinig och tutti frutti-explicit – en raffinerat smutt godisaccent. Torrare maltkorn lugnar ner mot slutet och fortsätter in i eftersmaken där tutti frutti svänger över i äppelmos med skalbeska. I bakgrunden smygande värme.

Verkligen ett charmtroll! Coffey-pannan trollar fram massor av godisfrukt ur malten. Sötlodande smak av energiskt, spetsfundigt smågodis som tar på hårdare grain- och malttoner, med en härlig godisexit över torrare maltkorn.

Nikka Coffey Malt Whisky 45% | 11277, 639 kr

91p Doft 22½, Smak 23, Exit 22½, Balans 23 Utgiven av Nikka och destillerad i coffey-pannor på Miyagikyo Distillery. Gjord på 100% maltkorn. Produkten betecknas trots detta inte som en japansk whisky eftersom man återanvänt destillat från Ben Nevis i Skottland. Som redestillerats i coffeypannan. Bara några skvättar som är de äldsta delarna av whiskyn gjorda under experimenten tidigt 2010-tal. Lagrad på refillfat. Tillfällig butikslansering av 4800 flaskor 12 september 2025. Står på hyllan i 60-talet Systembolagsbutiker och kan beställas från webblagret.

5 Nikka From the Barrel är en intressant anomali i whiskybranschen. För vem hade i mitten av 1980-talet hört talas om en blended whisky tappad vid fatstyrka?

Japansk whisky är inte traditionstyngd som den skotska, den japanska konsumenten är nyfiken och villig att prova nytt, samtidigt är medvetenheten om skillnaden mellan singelmalt och blended mycket svagare.

Är whiskyn bra räcker det gott. Och så är det med Nikka From the Barrel, världens första cask strength-blend. Den är väldigt bra. Ett kraftpaket till superblend som slår vilt omkring sig utan att tappa kontrollen.

Vid 51,4% är doften ovanligt stor. Maltkorn stöts mot druvor, därunder stram ek och vaniljpuffar. Söt honung i munnen, citronsoda dras framåt av skarp polerad ek, kryddig och savande sluttamp. Lång varm-kryddig eftersmak på söt bas av maltkorn/fullkorn.

Denna blended går bra att vattna, tack vare styrkan. Nosen rensas upp, mild mjölkchoklad och retfull syrlig citrus tar plats. Smaken får mer syra, småcitrus biter, schysst balanserad av söt druvjos i basen. Mineraler gör andra halvan av smaken eterisk, torra kryddor river.

Avslutningen är lång och halvtorr, rejält skalbesk med söt syrup i basen och värkande värme. Maltig ölig rondör i munkänslan efteråt. Formidable!

Nikka From the Barrel 51,4% 551, 449 kr (50 cl)

91p​ Doft 22, Smak 23, Avslut 23, Balans 23 From the Barrel släpptes i oktober 1985. Namnet är beskrivande, whiskyn tas ju direkt från fatet utan att vattnas ner till sedvanliga 40%. Denna cask strength-blend görs på malt- och grainwhisky från Miyagikyo och Yoichi, samt skotsk whisky. Upp till hundra typer ingår, fördelningen är 40% maltwhisky och 60% grainwhisky. De många komponenterna plockas ur 1st fill bourbon, amerikanska refillfat, sherryfat och amerikanska nyekfat. Efter blending gifts delarna samman i stora puncheon-tunnor. För att slutligen buteljeras vid 51,4%. Whiskyn lanserades i fasta sortimentet i juni 2013 och finns idag i över 250 butiker.

The Nikka Tailored 43% 41945, 1139 kr

90,5p​ Doft 23, Smak 23, Avslut 22½, Balans 22½ Nikkas lyx-blend. Maltwhisky från Nikkas båda destillerier Sendai och Yoichi ingår, samt grainwhisky gjord på majs från Sendais coffey-pannor. Receptet föreskriver mer maltwhisky än grainwhisky. Maltwhiskyn är huvudsakligen lagrad på sherryfat, grainwhiskyn kommer ur ombyggda nykolade refillfat. Snittåldern är 12 år. Innehåller även whisky från Skottland, sannolikt lite Ben Nevis, som Nikka äger. En premium-blend skapad av Nikkas chief blender Sakuma Tadashi. 600 flaskor lanserades 23 maj 2025 och några står kvar på hyllan i en handfull butiker.

6 Nikkas prestige-blend The Tailored står kvar i en handfull butiker. Ett lyxåk som är värt att söka upp.

Tailored kallas ju den måttsydda kostym man får hos en skräddare. Begreppet används sedan 2020 av Nikka som då redesignade sin hyllade 12-åriga super-blend och breddade spreaden av åldrar i flaskan.

Whiskyn är en hommage till de ideal som formade grundaren Masataka Taketsurus livsgärning. Hans noggrannhet och sinne för detaljer, samt ambitionen att skapa en whisky som var bättre än den skotska, präglar fortfarande whiskyhuset.

Taketsuru-san var också noga med klädseln, iklädd skräddarsydda kostymer, enligt västerländsk förebild.

Tailored bjuder på en sofistikerad och bedagad whiskynos man sällan möter i ett japanskt whiskyglas. Dammig läderfåtölj likt en gammal skotsk maltwhisky, fast sötare förstås. Ju mer man doftar, desto mer fascinerande.

Hänger smaken med? Jodå. Krämig torkad frukt växer ut och blir citrusmarmeladig. Halvvägs stramare ek och mot slutet fruktkaramell. Lång eftersmak som är typiskt vagt skiktad på ett sätt vi Tailored-fans är bortskämda med.

Det är bekvämt tillbakalutat, precis som man kan förvänta sig av en lyx-blend med ambitioner. En härligt sötkrämig, distanserad smak som rör sig långsamt bland bedagade estrar och dammig ek. I eftersmaken exklusiv överklass-ambience av gammal frukt och savande ek.

Besök den japanska hyllan nästa gång du är på Systembolaget och plocka på dig några japanare. Så får du närapå en hel världsdels whiskytradition i samma korg, från singelmalt över grainwhisky (på två sätt) till blended whisky i ny tappning. Kampai!

av Henrik Aflodal - the Spirit news 26 september