Bunnahabhain – mellan havet, historien och framtiden

Vid Islays norra kust, där Sound of Islay skiljer ön från Jura, ligger ett destilleri som alltid gått sin egen väg. Bunnahabhain har i över 140 år skapat whisky med en annan karaktär än de rökiga grannarna. Men i dag handlar det inte bara om tradition. Genom omfattande renoveringar, nya investeringar och ett ständigt fokus på hållbarhet, rustas destilleriet för framtiden. Distillery manager Andrew Brown, som arbetat här sedan 1988, guidar oss genom förändringen.

Bunnahabhain grundades 1881, en tid då blendindustrin växte explosionsartat och behovet av stabilt maltwhiskyflöde var stort. Destilleriet byggdes på en av Islays mest svåråtkomliga platser, långt från andra samhällen. För att locka arbetskraft skapade man en hel bymiljö: bostäder, butik, skola och kyrka. Den smala vägen från Port Askaig som i dag slingrar sig ned mot havet var länge en barriär mot omvärlden.

Stilen skilde sig också från många andra på ön. Bunnahabhain destillerade en mildare, orökt sprit som gjorde sig väl i blends. Under 1900-talets senare hälft gick större delen av produktionen till just blandningar, men när single malt-boomen tog fart fick destilleriet en ny roll. Den fruktiga, sherryfatspåverkade husstilen fick ett eget erkännande.

Ägarna har skiftat över tid: Highland Distillers, Burn Stewart, Distell och numera DistellInternational under Heineken/Remgro. Varje epok har lämnat spår. Ibland har investeringarna varit små, ibland stora – men de senaste tio åren har destilleriet genomgått sin kanske mest omfattande förvandling.

En by byggs om på nytt

För Andrew Brown, som började på Bunnahabhain 1988, har förändringarna varit nästan svindlande.

"Om du inte har varit här på tio år så känner du inte igen platsen. Varenda washback är ny, pannor har bytts, lagerhus har rivits och byggts upp sten för sten. Till och med byns gamla samlingslokal är borta. Det känns ibland som om vi bygger om ett helt samhälle."

Investeringar på 20–30 miljoner pund har förändrat både destilleri och omgivningar. Två nya pannor, nytt mash tun, modern jästhantering och förbättrade lagerhus är bara delar av helheten. Kapaciteten har ökat från cirka 2,7 till 3,6 miljoner liter ren alkohol per år. Samtidigt har hela bymiljön fått nytt liv – gamla tak med asbest har rivits, strukturella problem åtgärdats, och hela destilleriet framstår som både säkrare och effektivare.

Effektivitet och hållbarhet

En röd tråd i arbetet är hållbarhet. Islay brottas med begränsad infrastruktur, och Bunnahabhain har velat minska beroendet av både olja och långa transporter. Biomassanläggningen på plats har gjort stor skillnad.

"Vi sparar mellan fyra och sex tusen liter olja i veckan jämfört med tidigare", berättar Brown. "Det är en stor kostnadseffektivisering, men lika viktigt är att vi minskar vårt avtryck."

Energiåtervinning har blivit en nyckelfråga. Genom att ta till vara värmen från destillationen kan man förvärma nästa körning, vilket reducerar behovet av ånga. Planer finns för att ta vara på kylvattenflödet med små turbiner, liksom för vindkraft och eventuellt solpaneler.

"Vi måste hela tiden tänka framåt. Varje liten åtgärd som sparar energi eller gör arbetet säkrare är värdefull. Det handlar inte bara om ekonomi utan om att destilleriet ska finnas kvar i generationer."

Risker och säkerhet

Lagerhusen är både hjärta och risk. Tusentals fat lagras på plats, men Brown understryker vikten av att sprida ut beståndet.

"Vi kan aldrig lägga allt i ett och samma lagerhus. Det vore en katastrof om en brand eller ett ras drabbade oss. Nu är våra fat spridda på flera platser, också på fastlandet, och det gör oss tryggare."

Säkerheten gäller också själva processen. Damm, mögel och gamla maskiner kan skapa risker. Många delar av utrustningen har bytts ut, men alltid med respekt för husets smakprofil.

Att modernisera utan att förändra smaken

När Bunnahabhain går mot framtiden gäller det att inte förlora det som gjort destilleriet unikt. Andrew Brown är noga med att alla förändringar måste testas och utvärderas.

"Vi kan byta maskiner, men vi får inte förändra själen i spriten. Det är en balansgång. Vi testar alltid förändringar noggrant, och om vårt nospanel tycker att något inte känns rätt går vi tillbaka till det gamla."

Det innebär att varje steg – från vilken jäst som används till hur mäsken behandlas – granskas för att säkerställa att Bunnahabhains stil förblir intakt. Även små förändringar, som hur malten hanteras för att minska friktion, kan i förlängningen påverka spriten.

En lång karriär på samma plats

Andrew Brown har tillbringat större delen av sitt yrkesliv vid Bunnahabhain, med undantag för en period då han också ansvarade för Tobermory. 2025 firar han 37 år på destilleriet, och erfarenheten märks i hans berättelser.

"Det spelar ingen roll att destilleriet stått här i över 140 år. Som manager kan du aldrig luta dig tillbaka. Det finns alltid nästa projekt, alltid något som måste bytas eller förbättras. Det är själva kärnan i arbetet."

Favoriten bland husets whiskies är för honom ofta 18-åringen, men han talar också varmt om de 21-åriga specialbuteljeringarna som visats under senare festivaler på Islay. Jubileumsutgåvor från 1970-talet och sällsynta single casks har passerat hans glas, men lika viktigt är att destilleriet fortsätter att producera de klassiska uttrycken som byggt Bunnahabhains rykte.

Ett destilleri i ständig rörelse

De senaste årens renoveringar är kanske de mest omfattande i destilleriets historia, men de är knappast de sista. Brown och hans team arbetar med fem- och tioårsplaner som ständigt uppdateras. Nya investeringar i säkerhet, energi och produktion väntar runt hörnet.

Islay som helhet står inför stora utmaningar. Elförsörjningen är ansträngd, och nya destillerier riskerar att stå utan nätanslutning i flera år. Samtidigt ökar konkurrensen och kraven på hållbarhet. För Bunnahabhain innebär det att balansgången mellan tradition och modernisering blir än mer central.

Mellan historia och framtid

När solen går ner över Sound of Islay ligger destilleriet där det alltid gjort – vitkalkade väggar mot det blå havet. Men bakom fasaderna är inget sig likt.

"Vi kan inte stå still. Om vi ska bevara Bunnahabhain för framtiden måste vi hela tiden förändras. Det är så vi håller destilleriet vid liv."

Med dessa ord sammanfattar Andrew Brown både sitt eget livsverk och destilleriets framtidsvision. Bunnahabhain är i ständig rörelse – och det är just därför whiskyn kan förbli densamma.

Fyra vägar in i Bunnahabhain – Mòine, Stiùireadair, 12 Years Un-chillfiltered och Toiteach a Dhà

Bunnahabhain är känd som Islays avvikare. Ett destilleri som länge valt den orökta vägen och byggt sitt rykte på sherryfat och elegans snarare än torvrök. Samtidigt finns här en mångfald av uttryck som visar hur man kan balansera mellan tradition och experiment. Fyra buteljeringar – Mòine, Stiùireadair, 12 YearsUn-chillfiltered och Toiteach a Dhà – berättar tillsammans historien om ett destilleri som både blickar bakåt och framåt.

Mòine – rökens återkomst

Bunnahabhain förknippas ofta med den orökta stilen, men i Mòine visar destilleriet att torven aldrig är långt borta. Namnet betyder helt enkelt "torv" på gaeliska och buteljeringen markerar en medveten återkomst till en mer rökig profil. Utan åldersangivelse och buteljerad vid 46,3 % är det en modern NAS-whisky, framtagen för att möta den växande efterfrågan på rökiga uttryck från Islay. Mòine har dessutom fått fungera som grund för en hel serie experimentella utgåvor där olika fat och lagringsmiljöer utforskas.

Doft: Öppnar med tydlig torvrök, men i en mer nyanserad och elegant stil än många andra Islaywhiskys. Här finns drag av läder, tobak och en aning charkuterier, balanserat av ljus citrus, äpple och söt malt. En subtil havston – saltstänk och tång – ligger under ytan.

Smak: Krämig munkänsla med lager av rök, malt och frukt. Röken är sotig men samtidigt ren, vilket låter vanilj, honung och mandelträda fram. Ett inslag av lakritsrot och svartpeppar ger extra djup.

Eftersmak: Medellång till lång med torvrök, citruszest och en lätt sälta som dröjer sig kvar.

Stiùireadair – styrmannen som visar vägen

När efterfrågan på Bunnahabhains klassiska 12-åring hotade att överträffa tillgången lanserades Stiùireadair som ett alternativ. Namnet betyder styrman och är en blinkning till både flaskans ursprungliga etikett från 1979 och till destilleriets maritima läge. Även här rör det sig om en NAS-whisky, men profilen bygger tydligt på sherryfat – både first fill och refill – i kombination med bourbonfat. Resultatet är en buteljering som för in yngre whisky i blandningen men som ändå tydligt knyter an till husets stil. Med sina 46,3 % och utan kylfiltrering placerar sig Stiùireadair som en tillgänglig men seriös del av sortimentet.

Doft: Fruktig och rund från start. Torkade russin, dadlar och fikon blandas med karamell, smörkola och rostad mandel. Sherryfatens karaktär förstärks av en lätt kryddighet och inslag av mörk choklad.

Smak: Mjuk och balanserad. Söt malt, röda bär och kola möter sherryns djup av nötter och krydda. Här finns också en lätt ekighet och en touch av havsbris som minner om destilleriets kustnära läge.

Eftersmak: Medellång, med kvarhängande toner av torkad frukt, mörk choklad och en antydan av havssälta.

12 YearsUn-chillfiltered – kärnan i sortimentet

Bunnahabhain 12-åring är destilleriets ryggrad och har funnits i olika skepnader sedan 1979. Under åren har både styrka, färg och filtrering förändrats, men sedan 2010 presenteras den i sin nuvarande form: 46,3 %, naturlig färg och utan chill-filtrering. Designen moderniserades 2016, men grundidén är densamma – en åldersdeklarerad whisky som står som måttstock för allt annat Bunnahabhain gör. Att den funnits med så länge är ett bevis på hur destilleriet lyckats förena kontinuitet med utveckling.

Doft: Klassisk Bunnahabhain: rik och fruktig doft med russin, plommon, apelsinmarmelad och en mjuk ton av nötter. Ekfatens vanilj och karamell binder ihop helheten, medan en lätt ton av havssälta påminner om destilleriets kustläge.

Smak: Fyllig och välbalanserad. Torkad frukt, söt malt och en nyanserad kryddighet av kanel och muskot. Lagrad karaktär med inslag av mörk choklad, kaffe och rostade nötter. Texturen är mjuk och oljig.

Eftersmak: Lång, varm och komplex med sherrysötma, nötter och en elegant ekton som klingar av i värme.

Toiteach a Dhà – en rökig arvtagare

Namnet betyder "Smoky Two" på gaeliska och markerar att detta är en fortsättning på den tidigare Toiteach-utgåvan. I Toiteach a Dhà kombineras rökig malt med tydlig sherryfatspåverkan, vilket ger en hybridstil som skiljer sig från både Mòine och 12-åringen. Precis som de andra moderna uttrycken buteljeras den vid 46,3 %, utan kylfiltrering och med naturlig färg. Med sin plats i kärnportföljen visar den att Bunnahabhain inte bara förknippas med elegans och fruktighet, utan även kan leverera en mer robust rökig karaktär.

Doft: Djup och rökig från första stund. Söt torvrök samsas med inslag av läder, charkuterier och bränt trä. Sherryfaten bidrar med mörk frukt, russin och ett stråk av kryddnejlika.

Smak: Kombinationen av rök och sötma är tydlig: sotig torvrök balanseras av sherryns torkade frukter och kryddighet. Här finns även mörk choklad, kaffe och en lätt lakritston.

Eftersmak: Lång och kraftfull, med rök, choklad och en sälta som minner om havsvindar. Röken hänger kvar och växer i intensitet ju längre eftersmaken utvecklas.

av Henric Madsen - Allt om whisky 5 september